Mörkret hade redan börjat skymma, men jag kunde inte låta bli. Hela min kropp skrek av längtan:)
Jag har inte åkt längd på över 2 år, och så ger man sig ut i mörkret med pannlampa! Det var dömt att misslyckats, men jag klarade mig ganska fint. Ramlade bara två gånger. Första gången gjorde det väldigt ont, men det hindrade mig inte från att fortsätta. Envishet har jag så det räcker och blir över;)
Nästan 3 km blev det, ca 25 min (ospårat!;))
Imorgon ska jag ut i nåt spår OCH valla skidorna! Haha, men bra träning blev det.
Nu blir det mysmiddag med min fina storasyster och hennes familj❤️
KRAM
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar