Morgonpromenad

Hur ventilerar du?

Jag älskar mina morgonpromenader med vagn och hund. Jag vill inte att den här tiden ska ta slut...buhubuhu..

Jag skulle kunna få mig att börja gråta på allvar, om jag tänker på det för länge och i detalj på djupet...:S

(Foto tagit av min Malva 5 år, inte så tokigt!)

Arvid blev 8 månader nyss, men snart är han 8,5 månad! Tiden rullar så fort! Jag hinner inte med, eller kanske jag gör det ändå. Jag lever mycket mer i nuet än jag någonsin gjort tidigare. 

Jag upplever bland annat att jag njuter mer av Arvids bebis-tid än flickornas, jag vågar vara mer med honom i nuet när jag leker, busar och gosar. Jag njuter av varje sekund på ett nytt sätt och givetvis tar jag in flickorna på den nya resan eller uppvaknandet. 

Jaga jaga jaga, varför ska jag jaga nåt jag inte har, eller är i eller någon som inte vill vara delaktig i mitt. Varför ska jag lägga energi på att ängslas eller oroas över vad andra tycker? Jag lever nu, jag lever för mina barn, min man, närmaste och vänner och givetvis för ny bekantskap runt hörnet! Jag stänger inga dörrar, bara förflutna. Jag lever även för dig som läser om min vardag, min träning, mina olika projekt, och mål i livet. Jag kanske blottar mig mer än andra, och det kanske stör någon. "Message for you": läs inte min blogg!;) Jag väljer att inte bry mig så mycket om de som stör sig, eller jag jobbar iaf frebilt på det! :P

Jag kanske ibland oroar mig, men i slutändan är jag glad att mitt mod fortsätter att vinna över osäkerheten och den dåliga självkänslan. Varje dag vinner modet. Modet att dela med sig av mitt liv, i hopp om att någon gillar det jag skriver. Jag är ingen stjärna eller kändis. Jag är bara jag. En tjej på landet, som just nu lever ett småbarnsliv och har höga mål med träningen samt vill dela med sig av sitt intresse för inredning och kläder. 

Jag är så glad för alla som följer mig, och att vi blir fler varje månad. Det ger mig "bensinen" att köra vidare med mitt skapande. 

Men som sagt, läs inte vad jag gör, läs inte om mitt liv om det inte ger dig något positivt, läs om något annat som intresserar dig mer, MEN läs läs läs, det berikar! Skriv skriv skriv, det berikar också. Det ger i alla fall mig en dos av att vara kreativ. Fota fota fota, det ger mig ännu mer av mitt inre behov om att skapa och vara kreativ. 

Behöver du en skjuts i nåt, kanske träning eller att komma igång med någon annan hobby. Börja blogga! Det har verkligen pushat mig på flera plan, och det har ryckt upp mig när jag kännt mig ensam och övergiven. Jag fann tröst i att veta att någon hade läst mitt inlägg. Familj, vänner eller okänd. Det spelade ingen roll. Jag vet ju aldrig vem som läser min blogg, om personen inte säger det eller skriver ett inlägg. Det gör att jag kan uppleva att bloggandet är lite spännande och ger mig en häftig upplevelse som inget annat jag tidigare gjort eller varit med om gett mig:)

Utan bloggandet förra våren, hade jag inte haft någon ventil. Ventil i livet är lika viktigt som att få vara delaktig, sa en kurator till mig en gång. 

Hitta din ventil, och må bra!

De dagliga promenaderna med vagn och hund är också en riktigt bra ventil för mig.

KRAM 

Tack för att du läser min blogg❤️