Dagarna är inte som de brukar. Jag sörjer fortfarande min vän och det tynger mig i det mesta jag gör.
Livet är skört. Det kan ta slut när som helst. Jag tänker att jag måste glädjas mer åt vad jag och min livskamrat åstadkommit hittills. Tre fantastiska barn, hem och nytt hus på gång. Fina vänner och en kär familj. Ett bra jobb, ett kul och inspirerande jobb! Jag är lyckligt lottad. Njut då för fa...siken...nä. Jag kan en stund, men så kommer bilden på dig K. Varför!? Jag ser ingen mening med varför du togs ifrån oss. Fan ta cancern.
Men...jag ser dig nu. Du sitter där och ler och strålar som du alltid gjorde. "Kom igen nu Malin" säger du, "lev och var glad!" Du var alltid så positiv och ditt skratt smittade direkt! :) jag lovar K. Jag ska leva och jag ska vara glad! Men nu sörjer jag dig en tid. Din begravning närmar sig och jag känner hur det skrämmer mig. Det blir så definitivt. Vi ska hylla dig och begrava dig. Jag vill inte. Jag vill att du kommer tillbaka. Så många av dina nära och kära behöver dig K. Jag ser och hör det och det gör ont. Jag gläds av att se din syster, hennes ansikte och underbara energi. Ni är så lika...lika fina❤️
Kram och god natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar