FOKUS

Nytt år nya tag!

Bloggen kommer fokusera på två saker detta år:

projekt: sommarstuga och träning som ska ge mig (och dig om du blir inspirerade) en starkare snyggare och lättare kropp!

(sen kan det givetvis komma lite däremellan), men nu jäklar är det framförallt fokus på att ta sig ur detta mörka tunga moln, som för mig är lika med denna lite tråkiga tid med mörka eftermiddagar (dar också för den delen..solen skiner ju så sällan!).

Att snön inte har kommit än tror jag har dragit ut på denna s.k. november-depp! Mörkt mörkt mörkt och ännu mer mörkt…MEN DÅ ska vi tillsammans rycka upp oss och ta tag i kropp och själ och önskade projekt för i år.

Jag kommer dela med mig av vad jag äter och om jag hittar några roliga, men framförallt goda recept som inte ökar på vårt fett, utan snarare håller oss mer i balans.

MEN, vad vore livet om man aldrig unnade sig godsaker!? Det vore jävligt trist, så en dag i veckan kommer jag att lyxa mitt matintag med diverse maträtter och en liten godbit efter maten. Detta skulle kunna vara en efterrätt eller en näve godis:)

För att jag ska kunna se resultat, måste det bli en period då jag äter mer under strikta former och "bokar" in träningen mer.

Januari till mars blir de tuffa månaderna, sen får vi se hur vi ligger till:)

Mitt träningschema denna vecka (första utkastet:kan bli ändrat):

Måndag: vila

Tisdag: Löpning minst 20 min 

plus styrka:bäckenlyft (15 * 3)*2 (2 st olika övningar - dessa gör jag nästan varje dag för min rygg=ger snabb positiv effekt!)

plankan 

rygglyft

armhävningar

rump-dödaren 

Onsdag: ?

Torsdag: Tabata! Jag och en kompis kör 6 * 20 sek vila 10, 6-7 olika övningar. Berättar mer om det framöver.

Fredag: ?

Lördag: ?

Söndag: ?

Har lite att fylla ut där frågetecken finns, så fortsättning följer!

Varannan onsdag ska jag gå på boxning:) men jag tror den startar senare i januari. Tror jag måste kolla upp det.

Jag hoppas även på att få leda ett cykelpass, en gång i veckan, för nu är jag redo att ta upp mitt instruerande igen. Håll en tumme att måndag-lunch-pass blir mitt!!!

Jag tänker att jag ska ha en vilodag i veckan…nu blev det måndag denna v. 

För att riktigt peppa mig för det nya livet (haha) så har jag precis beställt dessa träningstoppar från ginatricot (149kr/179kr):

Glada färger och inspirerande text!

Jag vill träna nu!! (men det går inte med tre barn hemma…inte just nu i alla fall)

Ska leta lite bra tips på bra luncher/middagar. Frukosten känns ganska klar för min del vad jag ska äta och så, kanske måste jag fylla ut den lite med nåt ägg eller så…

Nu kör vi!

KRAM

Nobel- och Malin-dag idag!

Godmorgon 10 december!

Idag är det ingen vanlig dag för idag är din min föd….namnsdag!:)

Det är med andra ord inte bara den fina nobeldagen idag, utan även Malin-dagen.

Grattis alla Malin!

Just idag, när jag vaknade och tänkte på denna dag, blev jag glad men även lite sentimental och känslosam. Jag kunde inte låta bli att tänka på hur denna dagen kunde vara när jag var liten.

Den här dagen gick jag och väntade speciellt på denna julemånad. December var nog min favoritmånad när jag var liten (kanske är fortfarande;)), med julkalendern varje dag på tvn, nedräkningen till julafton, förberedelserna i skolan, alla sångövningar inför Lucia, Luciafirandet, julpyssel,julgodis, julmaten ALLT! Bara nu när jag skriver om det, blir jag extra lycklig över att varje år få uppleva detta med mina vänner och familj.

Min storasyster, som är 5 år äldre än mig, var en av de viktigaste i mitt liv som liten. Jag såg upp till henne, mer än hon någonsin kunde förstå. storsyster Linda. Hon hade namnsdagen den 9 december (hon heter även Anna), alltså dagen innan min. Den dagen avslöjade alltid lite hur min dag skulle bli. Mamma var alltid väldigt rättvis (är fortfarande!), och var så även dessa namnsdagar, då vi alla tre syskon hade namnsdag i rad. Min lillebror Robin har alltså namnsdag imorgon (Dan).

Så på Lindas dag, kunde mamma komma insmygande till mitt och Robins rum (när vi fortfarande delade rum), och sen stryka mig på kinden och säga. "Kom Malin, dags att gå upp gumman, vi ska sjunga för Linda". Sen väckte hon lillebror, som sov ovanför mig i våningssängen, och genast hoppade vi upp, som om vi aldrig sovit och tassade efter mamma. Frukostbrickan stod redan klar i köket.

 "Nu tänder vi ljusen" sa mamma sen började vi gå mot Lindas rum och sjöng samtidigt: med blommor och med blad, vi firar denna dag, hurra hurra för Linda idag.

Linda fick alltid så fina stora-tjejer-presenter, som jag själv ofta var såååå avundsjuk på. Det kunde vara en deodorant, nåt smink, en Frida-tidning eller de snyggaste trosorna jag sett!:D

Det var inte förrän jag blev i 10-års åldern, som jag kunde misstänka att jag också skulle få nåt liknande. Stora-tjejen-paket var det bästa!

Men, vist, jag var aldrig missnöjd med mina paket. Aldrig! När väl min dag kom, var presenten det bästa den dagen (även om det var ett par strumpor!)! Jag älskade spänningsmomenten innan. Jag vaknade så fort jag hörde mamma gick upp och jag låg nästan och skakade i kroppen av förtjusning innan de kom och sjöng för mig (precis som när jag fyllde år:))

Ja, så var det ofta den 10 december när jag var liten. Givetvis förändrades den dagen allt eftersom jag blev äldre, men det har ändå format en del av mig att uppskattat det lilla. Presenten i sig var aldrig dyr, och det var heller inget jag förväntade mig, utan det var uppmärksamheten jag fick den dagen av min familj som var det bästa <3 

Tack mamma, för att du skapade denna tradition när vi var små och för att du fick mig känna mig så uppmärksammad denna dag. Det är absolut en av de bästa barndomsminnena du gett mig:)
Mina barn ska också få den uppmärksamheten på deras namnsdag.

ha en bra Malin- och nobel-dag!

Kramar

Nä nu kunde jag inte vänta längre!

Leveransen jag prata om förra veckan var mitt nya promenad/jogging-band! Beställde det på lördagen o det kom levererat tisdagmorgonen till dörren! Snacka om att det gick snabbt!

Hostade bara lite inatt, och så kände jag mig mycket starkare idag än jag någonsin gjort på över en månad!

Utan träning får jag så ont i ryggen, så nu kunde jag inte vänta längre. 

Får ju bara jogga 1 km lätt i 10 minuter...det går inte fort, men skönt var det! 

Nu blir det rygg- och bäcken-övningar:-)

Malva provade sina nya springskor på löpbandet, och Ellen övervakade och tjatade om sin tur:)

Berättar mer om bandet en annan gång (med bättre bilder…min iphone 4 tar inte så bra bilder längre:))

Men snart kommer en ny mobil på posten jippi!

Kram

Jihoooooooooo! och hjääääälp!

Min bäckenövningar som osteoptan gett mig till hemläxa varje dag har hjälpt! Jag får börja jogga, eller snarare lufsa som Benny sa. 10 min får jag börja med 3 ggr, sen öka 5 minuter i taget tills jag är uppe i 30-35 min. 8 min per kilometer, inte fortare…så ja det blir en långsam takt, men det betyder ju i alla fall att jag får röra på mig! Så glad!! Nu måste bara snoreriet sluta:) (denna förkylning var extremt seg). Jag hoppas kunna komma ut redan i morgon!!!…glömde fråga om jag fick lufsa med vagnen..tror inte det. Kanske ska ringa och fråga, eller blir jag dumförklarad då kanske:) hihi

I min glädje satt jag i bilen på väg hem. Precis innan det händer så tänker jag det. JÄTTE märkligt!? Men där, mitt på vägen står en av de största älgarna jag någonsin sett! Mitt på RV50, raksträcka, åkrar runt omkring. Jag låg på bromsen!!!!! wieeeeee………..hjulen skrek, hjärtat i halsgropen, jag slutade andas, skräck, bilder dök upp i huvudet, nu är det kört, min älskade barn och man…bilen stod still. Älgen stod still. Vilket as! tänker jag, giganternas gigant! han vrider på huvudet mot mig, och liksom hånler mot mig. Han verkar inte rädd alls…så tar han ett steg, och då ser jag hur märkligt hela han rör sig. Är han skadad?
Jag startar bilen, när jag ser att det kommer bilar emot mig längre bort. Jag måste varna dem. Åker vidare, och känner alltmer att jag knappt kan röra mig. Det gör ont och jag andas inte normalt. Jag bestämmer mig för att ringa 112, jag måste rapportera om denna älg och att den kanske är skadad, tänk om någon kör in i honom….Får prata av mig med larmcentralen som sen kopplar mig till polisen för att rapportera händelsen. Hur mår du? hör jag i andra änden…Jo, jag är nog lite chockad, sa jag. Mina tårar rinner, sa jag. -Du låter som du är i chock, var är du nu? frågar polisen. -Jag kör precis upp mot vårt hus sa jag. Ok, finns det någon hemma där? frågar den trevliga polisen.- Ja, min man, svarar jag med gråten i rösten..känns precis som jag börja störtgråta. -Gå då in och få en kram och prata av dig lite, säger polisen. Jag ska larma ut om detta på radion och ringa upp områdets jägare. Ta hand om dig, säger polisen innan vi säger hej då.

"Ta hand om dig" orden ekade i huvudet när jag på skakiga ben går ur bilen och in till tryggheten.
Vilken kväll, tänker jag och andas ut.

Nu ska jag få sova en hel natt (förhoppningsvis, om inget av de andra två barnen vaknar). Johan är snäll och sover på nedervåningen med Arvid 5 månader…huvudet värker, så det ska bli underbart att få slippa tänka på att gå upp och ge mat eller stoppa i nappen, eller bara bli väckt när det är Johans tur att ta lilleman.

Hörs i morgon igen:)

(foto: Aftonbladet)

Kram

Träffat en osteopat- bästa upplevelsen på länge

Jag fick höra talas om denna osteopat för första gången för några år sen. Av en vän till Johan och sen av min mamma. Senast av en tjejkompis som också haft problem med rygg och bäcken. För några veckor sen bokade jag en tid hos honom, och det är jag väldigt glad för! I över 7 år har jag kämpat med svår ryggsmärta, och jag har träffat många olika specialister för att få hjälp. De har inte lyckats. För första gången känner jag att jag kommer få hjälp som fungerar! Kände stor skillnad efter besöket hos Osteopaten.
I två veckor ska jag nu göra rygg- och bäckenövningar varje dag. Ingen annan träning förutom kortare promenader. Det känns lite tråkigt, men nu går jag "all in" för denna behandling. Håll en tumme!!
Så det blir som sagt promenader på mitt träningsschema (med ficklampa!) För va mörkt det blir fort nu på kvällarna!

Dags för styrketräning!

Läste detta igår (på styrkelabbet) och känner mig mer taggad att ta tag i denna träningsform. Min plan är att bli bättre på att kombinera löpträning och styrketräning nu framöver. Synd att jag ligger efter med sömnen bara...är så trött hela tiden. Hur ska jag orka träna?! Kämpa kämpa... Hade planer på stan idag med, men nu måste jag prioritera sömn. I denna artikel som jag varmt rekommenderar att läsa, skriver han just om hur viktig sömn är för bästa träningsresultat.
Så idag blir det att sova bredvid denna sötis❤️:

Vilken dag! Phu...

Helt slut. Men oj vad jag hunnit med! Började med att springa/jogga med barnvagn och hund drygt 2 km i septembersolen, efter att ha lämnar två mycket förväntansfulla flickor på förskolan. Idag skulle de på utflykt och fick då ha med sig sin ryggsäck med lite fika.
Körde sen lite styrketräning, städa ur de två nya flickrummen.
Eftermiddagen sen bestod av både hämta möbel själv med släp, fika på stadsbiblioteket med jobbarkompisar och deras barn, passfoto hos polisen, spontan barnvakt för tjejerna hos mormor och jag fick storhandla. Hem och laga kreolskans gryta med couscous. Mmmm...en favorit! Snabbt, enkelt och gott! Sådana maträtter gillas:)



Recept på kreolskans gryta:
1 st fläskfilé
3 st chorizokorvar (eller vanlig)
2,5 dl vispgrädde (eller bara mjölk)
1,5 dl mjölk
2 msk hönsbuljong
1 st röd paprika
1 dl hackad smörgåsgurka
1 dl syltlök (glömde denna gång, annars en trevlig ingrediens).
1-2 dl oliver (svarta/gröna en smaksak)
Salt o peppar (jag hade inget i denna gång, smaka bra med bara fonden o alla andra smaker)
Stek kött och korv. I med grädde, mjölk, fond och paprika. När paprikan är lite mjukare i med gurka, oliver o syltlök. Smaka av. I med lite redning om du vill ha tjockare sås. Gott med ris eller couscous.

Styrketräning hemma!

Nu kör vi!

Två månader kvar...jag erkänner allt

Jag förstod nog ganska tidigt att mina tankar inte var helt normala, att jag faktiskt mådde sämre än jag ville erkänna för mig själv. Nu väljer jag att berätta för den som vill läsa och vet hur mitt liv hamnat i en av de värsta gungningarna jag varit med om. Det jag hamnat i kallas för graviditets-depression.
Så inte nog med att jag ska prövas med de mest extrema fysiska smärtorna sedan vecka 17 i denna graviditet, så har även mitt sinne, mina tankar och hjärta fått en av sina värsta prövningar. Man skulle kunna förklara det som att det är två delar av mig som kämpar om vägvalen: Kämpa eller ge upp, eller helt ärligt: Leva eller dö.

När jag trodde att jag hade en viss kontroll på denna graviditets-resa, så rycktes mattan bort igen och igen.

Jag kommer känna mig naken, ensam och blottat när jag delat med mig av detta. Men en del av mig vill tro på att det kanske kan hjälpa mig på nåt vis. Kanske hjälper någon annan där ute?

Tidigt i denna graviditet började jag känna av vibbar som jag inte riktigt kunde acceptera eller förstå utan jag slog bort dem gång på gång, utan någon närmare eftertanke. "Jag är nog bara trött, jag har jobbat för mycket och haft den massa annat igång utöver mitt jobb, mycket på gång hela tiden med mina flickor och allt som hör vardagen till". Det slog mig inte direkt att det kanske berodde på att jag faktiskt var gravid.

Tankarna och känslorna som jag slog bort, kom tillbaka igen och igen. Till slut kände jag av hur de började suga energi av mig och jag upptäckte en dag på jobbet att tårarna rann. "Vad är detta!?" Jag kunde inte sluta gråta, jag kunde inte förstå varför jag t.ex. fick bilder i huvudet och känslor att jag aldrig skulle få se mina fina flickor eller min man igen. Tankar som kände för att ge upp och inte orka mer tog över min tankar.
Till slut tog jag mod till mig att ringa vårdcentralen och fick en tid med en kvinna jag tidigare träffat.

Behöver en paus, får berätta mer en annan dag.

Kramar

Trötthet

Ja igår när jag skulle natta barnen, somna jag. Johan väckte mig strax före åtta. Jag var helt slut. Inte ens hans lockbete att "solsidan börjar på tv" fick mig att ta mig nerför trappan. Stegen tog mig till sängen:) jag orkade precis ställa klockan och överväga om jag skulle orka blogga. Det blev nej, sen somna jag in.

Idag kunde det blivit likadant. Men! Jag tvingade mig till yogan här i byn. Promenadavstånd! Kan ju inte bli bättre:) 1,5 tim med både svettiga övningar och mycket avslappnade sådana. Skönt.

Idag på lunchen köpte jag sötaste pepparkaks-klänningar till mina tjejer. Tänkte att det snart är dags för att fixa julkort! Ja, jag vet. Jag är en sån där töntig manmaperson som använder sina barn på julkorten;) jag gillar sånt och står för det!:-) förra året va vi med allihopa inklusive Mojje!

Kolla klänningarna på Pepparkaksklänning

Kram och godnatt